Inspiration från dikesren och äng.

Får och vilda blommor handlade mitt senaste blogginlägg om 
och på något lustigt vis lyckades det ändå glida över på ämnet trädgård. Är man trädgårdsnörd så är man, så enkelt är
det bara.

Mmmm vad det luktar gott.  Särskilt de olika mårorna luktar
som en riktig sommaräng.

Jag känner att det finns en klar koppling mellan ängen och trädgården som jag
gärna vill spinna vidare på. Många av våra dikesrenar är så blommiga att man nog
också kan räkna dem till samma naturtyp. Det finns otroligt mycket i naturen och
i vårt odlingslandskap som vi kan inspireras av i våra trädgårdar. Jordbruk och
trädgård är ju trots allt bara ett stycke natur som vårdas av oss människor.



Kvällsljus över vägen upp till Högagärde.

Just nu rekommenderar jag  en titt i dikesrenen. Sällan har det väl blommat så

fantastiskt som just nu. Mustiga gula färger, cerise, blålila och kanske några stänk

av vitt. Härliga sensommarfärger som de flesta av oss tar det lite försiktigt med 

i våra trädgårdar. Färgcirkelriktigt som vi lärt oss i skolan, med  kontrastfärgerna

blått och gult anses nog inte vara det allra hetaste. De flesta tycks föredra en

mildare färgskala med rosa och blått eller kanske något sofistikerat i vitt med

spännande bladfärger som kontrast. 

Var ska rallarrosen växa om inte vid järnvägen?

Nu bjuder naturen på ett riktigt färgskådespel. Titta och njut. Det är inte alls

fult, för mycket eller för skrikigt. Det är bara så läckert med alla blommor och

inte minst gräs, som ger det hela en extra lyster. Inte för att mina bilder är så

särskilt märkvärdiga utan för att verkligheten är så mycket bättre.

Den lilla blåklockan är så söt men den större funkar bättre
i trädgårdens rabatter.

Rabatten vid husväggen är just nu på lite sensommarängs inspirerad. Pionvallmon
och fingeborgsblomman är borta och istället blommar rödmålla nepeta, rödbladig
sedum, stäppsalvia, höstöga och lite annat smått och gott. En lite försiktigare
tolkning av färgerna som passar både mig och huset bättre.

Inspirationen finns där ute. Så släng dig i bilen, eller ännu hellre på cykeln och ge

dig ut och kolla in dikesrenarna och ängarna.

 Men du, håll hårt i ratten.
Kram
Flitiga Lisa