Varma och goa (och inte det minsta sticksiga)

Mycket snö, mycket jobb och plugg och så bokföringen som jag ligger efter med. Nej, jag skriver inte för att beklaga mig. Jag tittar in för att det är så roligt att blogga och för att det ger mig sådan energi. Det kanske vore ide att slå ner lite på takten men som den bloggohollick jag är tänker jag vägra bloggpaus. Bloggandet är avkopplande. En del tittar på TV, andra stickar och jag bloggar. Så enkelt är det.

När vi ändå pratar om stickning måste jag visa mina nya fina hemstickade lammulsvantar som är både mjuka och varma. (Ser ni vilken "radioövergång" det blev) Som ni kanske anar är jag helt oskyldig till själva stickningen men det grå garnet däremot kommer från våra egna får (lammull från Gotlandsfåren) och det vita från Falla Finull. 

Tack snälla fina gamla jobbarkompis J som har stickat dem åt mig. Vantarna värmer inte bara händerna utan även hjärtat. Visst känns det lite extra lyxigt att få ett par hemmstickade vantar av gårdens garn. Som nybliven pensionär är J  en passionerad stickare och stor garnkund. Jag bad att få låna ett par vantar för att kunna fota dem för bloggen och så fick jag ett par egna......Tack.

Stickbeskrivningen var med  i nr. 47  2012 i tidningen Året Runt och jag lägger med den här i inlägget och hoppas att det går att läsa. (Snälla Året Runt jag hoppas det är OK att jag gör lite smygreklam för er)

Varma Hälsningar ;-)

Elisabeth