Växthuset - inte bara tomater.

Idag blir det lite smått och gott från växthuset, mest smått.

Här växer det annars mest tomater. De tar stor plats och får mycket omtanke av mig men lite annat är det också kul att ha i sitt växthus. Vackra färgsprakande tagetes, värme-krävande basilikor och en och annan liten kinkig sak måste man ju unna sig.

Växthuset har även blivit en plats där jag förvarar en massa trädgårdsprylar som jag vill 

ha nära till hands. Allt smått överblivet trädgårdspynt har också en viss förmåga att 

hamna här och så tycker jag förstås om att pynta med levande ljus. Visst låter det lite rörigt. Ja det är inte alltid snyggt men det är praktiskt.

Rödbladig basilikan är en lite udda snygging och den ätbara kryddtagetesen´Tangerin 

Gem´ kan lysa upp vilken mulen dag som helst.

Jag tycker nog inte ens att aubergine är gott, ändå står det en liten lusig planta i mitt växthus. Jag föll för de söta lila små blommorna och tyckte väl lite synd om den där den stod i en alldeles för liten kruka på plantskolan och på den vägen är det.

Vindruvorna fotade genom växthusglaset.

De är små, de är sura och lite hårda i skalet och de innehåller en förfärlig massa kärnor...
men vad gör det. Är man vindruva är man förlåten. Jag är nog mest förundrad över att det överhuvudtaget går att odla dem här på våra breddgrader. I nästa inlägg tar vi oss en
lite närmare titt på tomaterna. Tills dess, ha det så gott. 

Elisabeth

London semester

De klädtokiga tonåringarna har shoppat loss på Oxford Street i London och vi, deras föräldrar har snällt följt med. Är barnen nöjda är vi också nöjda, så enkelt är det.

Det blev en bullrig, hektisk och rolig storstadssemester för oss i år med mycket shopping och givetvis alla "turistiska måsten"

Stora grisvärmelampor sett med en bondes ögon.

Lite suddigt och snurrigt men ni förstår känslan......

Vad har engelska klädkedjan Urban Outfitters gemensamt med en småländsk gård? Det vet vi inte än men jag föll för miljön och fotade endel just där. Jag sög i mig känslan av lantlig

(ja faktiskt) industriell retro. Kanske hittade jag lite inspiration till vår gamla vedbod, den

som en gång i framtiden kanske ska byggas om till skinnbod.

Möblerna lär ni inte få se in Högagärde och inte golvet heller.Jag gillar dock den lite lappade känslan och undrar vilka gamla gympasalar som nu står utan golv. Kanske är det något för en vägg istället?

Lite stålrör kanske?

Lugn och fridfull vila i Hyde Park.

Ja nu är vi hemma igen men vi har inte riktigt återhämtat oss och kommit ikapp. Jag hoppas dock att jag snart får tid att ta tag i det där med renoveringen av vedboden. Jag kan i alla fall avslöja att jag har köpt två stora, vita, lite högre träbord på kunkurs-utförsäljning i en Vilagebutik.

Vi hörs

Elisabeth

Lamm mönstring och lite annat från fårens värld

Det händer mycket på lammfronten nu men så värst många inlägg har det inte blivit i sommar. För visst är det väl så att det är mycket roligare att fota små söta lammungar ä lite smått bråkig tonårsbagglamm. De börjar bli stora nu de små liven. Sommaren håller på att övergå i höst och då är det mycket som ska hända i fårvärlden. Livlammen ska väljas ut, lammen ska vänjas av från sina mammor och slakten ska planeras och verkställas.

Ingående studier av Leichesterlockarna.

I förra veckan mönstrade vi Gotlands- och Leichesterlammen. De vägdes och vi bedömde deras kroppar och pälsar för att kunna plocka ut de bästa till liv. Nu ska jag bara rapportera in alla siffrorna från bedömningen för att få fram en massa information om mina lamm. Sedan ska jag nörda ner mig riktigt ordentligt i statistiken, som grovt förklarat, plockar bort miljöfaktorerna och gör att jag mer rättvist kan jämföra mina djur med alla andra djur av samma ras. Jag har nästan bestämt mig för vilka djur vi ska behålla och vi har anmält det snyggaste bagglammet till riksbedömningen.

På plats på och vid mönstringsbordet.

Man bedömer djurens:

Kroppsform (bog, rygg, lår): 1-10

Färgnyans: hela skalan från vitt till svart men vanligast är ljusgrått, grått och mörkgrått.

Färgpoäng: 1-6

Lockstorlek: liten lock, medel lock och stor lock

Lockpoäng: 1-6

Pälshår: (glansighet, silkighet) 1-6

Täckning: 1-6

Helhetspoäng:1-6

Nyfikna åskådare.

Ha en fin vecka

Elisabeth

Badgäster i poolen och lite annat.

Okej, jag vet att sommaren ska anses vara slut nu. Skolorna har börjat och de flesta är tillbaks på sina jobb. Själv försöker jag hålla kvar den ett litet, litet tag till, för visst gick den väl ovanligt fort och så var den ju så fantastiskt varm och vacker. 

Jag måste bara visa lite bilder på helgens badgäster och några andra blöta bilder från sommaren, innan jag kan välkomna hösten rent mentalt.

Två paddor  tar sig en simtur i badkaret.

Man kan ju undra om det var frivilligt. Hur som helst behövde de hjälp
med att komma upp ur vattnet.

Stylat och klart för fotografering.

Jag minns inte vad växten heter. Något med  anemon tror jag.
I bakgrunden sitter grodprinsen och väntar.

Badplatsen ligger lite gömd i en rabatt.

Skylten som visar vägen till.....

....badkaret alltså. Många höjer förvånade på ögonbrynen.

Bevattnigng under silverpäronträdet.

En egen liten damm på bordet. Mitt bästa, snabbaste och billigaste tips på
hur man får det fint hemma eller i trädgården.

 Nästa vecka taggar vi höst

Elisabeth

Taggtrådsbollar.

Nej, det var inte jag som kom på det, tyvärr. Jag känner bara någon som känner någon som såg en bonde rulla ihop gammal rostig taggtråd på ett lite annorlunda sätt. 

Någon frågade om hon fick ta med sig taggtråden hem till sin trädgård och det gick bra. Själv har jag inte sett hur det ser ut men jag antar att det blev supersnyggt. Kan det bli annat, klot gör sig hur bra som helst i trädgården.

Granne med trädgårdssofforna på grusgången. Det första klotet blev för litet så
jag fick göra ett till.

Gammal taggtråd finns det i överflöd. Det är bara att ta sig tid att göra något med den.
Allt man behöver är ett par rejäla handskar, ståltråd att förankra den med och lite känsla för form. En rejäl avbitartång kan också vara bra att ha. De första varven är ganska pilliga att få till men har man bara fått rätt storlek och rätt proportioner är det bara att rulla på. 

Lite fantasilöst, men här kommer det en nästan likadan bild till.

Läste ni förra inlägget noga så kanske ni kommer ihåg krukan från Byarums bruk som fick flytta. Den här har bara känts fel, stel och klumpig var jag än har ställt den. Allt som behöves var en stor, rund och transparent kompanjon. Något som var allt det den inte var själv och så lite grönt förstås.

Visst låter det nästan som om jag pratar om oss människor.....

´Empress Eugenie`heter den lite kinkiga skönheten.

Vad är en trädgård utan växter, en kruka utan grönt? Jag hittade en passionsblomma med gula blad i en för liten kruka som fullständigt stod och skrek att den ville bli omplanterad och få massor med näring. Jorden täckte jag med ull från våra Gotlandsfår och sedan var det klart.

Det lär bli fler taggtrådsbollar, var så säkra. Kanske rostigare, mindre, större? Vad vet jag?

Ha det gott

Elisabeth

Solhatt. Månadens favoritväxt:augusti.

Solhatten är augusti månads givna favoritväxt. Trots att den den inte är så jättestor drar den blickarna till sig. Den ser helt enkelt ut som en riktig blomma med en knapp i mitten
och blombladen runtomkring.  Ber man ett barn rita en blomma ser den nästan alltid ut som en solhatt, gerbera eller en prästkrage.

Kanske är den allra vackrast knoppig eller nyutslagen.

Förutom målningen har jag haft ett litet semesterprojekt till, nämligen att renovera delar av rabatten runt lusthuset. För att komma åt att måla behövde jag klippa lite på min gulorange Telemarkskaprifol och det slutade med att jag jämnade hela växten med marken. Jag har ändå alltid retat mig på färgen och nu var tiden mogen för det stora beslutet. Nu ska jag bara gräva upp roten och skaffa en ny ljusgul. De fula buxbomarna i krukan från Byarums bruk åkte också på komposten liksom myskmadran. Själva krukan 
blev utsatt för ytterligare ett projekt som jag tänker visa lite senare. Humleblomstren flyttades och jag investerade i fler vita solhattar. 

Det blev mycket bar jord som täcktes med två stora säckar nyklippt vit får ull. Mitt i hela härligheten ställde jag sedan en gammal tvättgryta/"grisapotategryta" som jag hämtat hemma hos mamma. Färgen är en härlig mix mellan ruffig rost och turkosgrön koppar. Det är en ovanlig trädgårdsfärg som sticker ut och jag har inte riktigt bestämt mig för om den är snygg eller inte. Kombon limevit solhatt och turkos gryta är i alla fall klockren, även om den rätta färgen inte riktigt kommer fram på bilderna.

Vi tar med en bild på "röda" ´Magnus´också tycker jag, innan vi säger god natt eller godmorgon eller var ni vill. Fler månadsfavoriter hittar ni som vanligt i Anna Vattenkanna länksamling.

Ha en fin vecka
Elisabeth

Sommardukning med vallmodekoration.

Odlar du opium?  Det låter nästan som om jag knarkade dem eller så, men ni kan vara helt lugna. Mina nöjen är ganska enkla och ofarliga och kanske blir jag lite "hög" av att skapa med blommor istället. Underbara vackra vallmoblommor ger tillslut även vackra frökapslar som är fina att använda färska eller torkade i buketter och arrangemang. 

En liten restprodukt från rabatten och fönsterbrädan. Vallmofrökapslar och
orkidéklockor nedstuckna i oasis och lite kardad ull att täcka med.

Kanske en liten flirt med nittiotalets eternellarrangemang.

Ha en fin helg

Elisabeth

Änglavakt.

Jag plockade fram symaskinen för att göra något av ett vackert, vitt Leichesterskinn som gått sönder i beredningen. Det blev en kudde med text. En liten påminnelse om alla de gånger katastrofen varit nära och det faktiskt ändå gått bra på något mirakulöst sätt. 

Vitbroderi från specialsymaskinen hos Annikas Symaskinservice.

Änglavakt. Fast ibland kallar jag det lite slarvigt för tur.

Kram Elisabeth

Trädgårdscensur.

Min trädgård håller på att ömsa skinn. Högsommaren ska övergå i sensommar. Det brukar 

gå nästan smärtfritt men i år är det annorlunda. Trädgården känns trött och sliten och 

den längtar efter regn. Snart ska jag klippa ner alla rufsiga överblommade perenner som hör högsommaren till och så längtar jag efter att solhattarna ska börja blomma för fullt. 

Jag trädgårdsdeppar sällan, för mig är trädgården en tröst men nu är den fläckvis ganska 

ful och jag måste få beklaga mig lite. 

Maken tycker att jag ska blogga lite, så att jag blir blir på bättre humör igen. Det 

stämmer, jag blir gladare av att blogga och med rätt kameravinkel blir min trädgård vacker igen. Härliga trädgårdscensur. Här ska det bara visas vackra saker, för kameran ljuger aldrig, eller hur. ;-)

Bakom äppelgrenen döljer det sig en död enebuske (ja det heter så på små-
ländska) och bakom jättekrukan finns ett fult parti. 

Mellan pionvallmon och klematisen finns ett parti kärleksört som någon 

skadeinsekt älskar.

Nu i veckan kommer det en fotograf hit till trädgården. Jag hoppas att hon kan se min trädgård som jag vill att den ska se ut och inte som den ser ut. 

Ha en fin trädgårdsvecka

Elisabeth