Första dagen med skinnboden

Ja då var skinnboden invigd. De senaste veckorna har varit intensiva med mycket målande
och lite sömn men visst går det bra att jobba hårt ett tag när man gör något roligt. I varje penseldrag har jag sett målet tydligt framför mig och det blev precis som jag ville ha det.
Ljust och lantigt, lite rufft och inte för sött och gärna med färg.

Förutom ett par stora bord är inredningen gammal "bråte" från gården. Den gamla faluröda dörren till vedboden fick stanna kvar som dekoration. Inner taket och ett par oljefat blev ett bord. På morgonen innan vi skulle öppna insåg jag att kofferten med gamla släktfotografier som bara stått i vägen hade en underbar grön färg. 

"Gräv där du står" brukar man ju säga och det är lite så jag tänker när jag inreder.

Den gamla stegen som man använde vid grisslakten hängde jag dukar på och på en
vanlig stege hängde jag skinn.

Fårskinnskuddar och inköpta linnekuddar. Den gamla järnsängen hade dottern
när hon var liten men även hennes farfar har sovit i den som barn.

När första gästerna tågade in hjälpte svägerskan mig att piffa till hyacinterna.

Tack alla ni som kom i lördags. Vi var ju trots allt inte riktigt färdiga och någon annons hann vi inte få in i tidningen så jag är så glad att ni hittade ut till oss. Tack för blommor och godsaker men framför allt tack för att ni kom och tack för allt stöd under resans gång. 

Den söndagen den 14 december kör vi igen. Välkomna

Elisabeth med familj

Nu öppnar vi skinnboden

På lördag är det äntligen dags. Äntligen. Då öppnar vi skinnboden här på Högagärde.

Idag ska jag måla färdigt och på fredag flyttar vi in. Lördag förmiddag ägnas åt lite piffande och på eftermiddagen är ni så välkomna hem till oss.

Varmt välkomna

Elisabeth med familj

Fårbondens novemberjobb: skinnbod och installning.

Vad gör fårbonden i November? Jo jag skulle nog påstå att det är en ganska lugn månad.
Frågar ni maken som är fårklippare svarar han däremot att det är hektiskt. Hos oss 
går tackorna med sin bagge, de klipps och stallas in, vi plockar ner provisoriska stängsel,
skickar årets sista lamm till slakt och säljer våra lådor med lammkött.
  

"Skynda dig matte" Vår vallhund Max vet att vi ska hämta fåren.

Gotlandstackor.

Full fart hemåt för tackorna och deras bagge Mysten.

Sedan gör vi något annat väldigt roligt också, som säkert ingen som läser min blogg
kunnat missa. Vi bygger en skinnbod där vi ska sälja skinn, ull, kött och hantverk från gården. Just nu målar jag för fullt. Fönster och dörrar är på plats och lister och foder snart färdigmålade inomhus. Råspontväggarna blir vitare och vitare, plåtvägen är nästan klar och det finns en butiksdisk i lokalen. 

Det är hysteriskt mycket att göra men det går bra bara för att det är så roligt. Jag tänker lyckliga glada tankar om hur det ska se ut när det blir färdigt men är fullt medveten om att inte riktigt allt har hunnit falla på plats när vi öppnar på lördag. Ja du läste rätt, lördagen den 29 november öppnar vi. Mer info kommer senare i en liten "annons" här på bloggen och kanske till och med i tidningen.

Garn i en gammal resväska. Jag jobbar med att få till lite skön förvaring. 

Världens godaste julgodis ska vi sälja i skinn boden. Hemlagat och nästan ekologiskt
från dottern och hennes kompisars UF- företag Sörnöt UF. Genom skolan har de som
uppgift att starta, driva och avsluta ett företag. 

Efter att ha målat febrilt till mitt i natten tänker jag unna mig en liten vilodag från skinnboden idag. Jag ska bara blogga lite, få till en "annons" och ta kvällspasset i ladugården. Ha en allmänt skön söndag med andra ord och ladda inför veckan.

Ha en skön söndag mina vänner

och välkomna på lördag

Elisabeth

Julfabriken: gör egen fågelmat

Såhär mittemellan höst och jul smyger vi igång med julfabriken, min egen lilla pyssselfabrik med jultema. Jag har fixat lite mat till småfåglarna. Det blev ett 
stjärnband att hänga upp i trädgården och det kommer att bli ursnyggt att hänga det i utegranen när den väl kommer på plats.

Gör såhär:

• Smält tex. fårfett eller kokosfett i en kastrull på spisen och häll det flytande fettet i en långpanna.
• Tryck ut små "kakor" med hjälp av pepparkaksformar när fettet stelnat.
• Strö eventuellt över lite fågelfrön innan fettet stelnat.
• Gör ett litet hål genom "kakan" med en tandpetare, stoppnål eller något liknande.
• Trä igenom ett grovt snöre och fixera "kakorna" med en knut på varje sida av "kakan".
• Häng ut i trädgården. Maten är serverad.

Har ni sett att min bacopa blommar än? Jätteverbenan är också hyfsat fin och muhlenbeckian är vackrare än någonsin. Det är inte många växter som hänger med i hela tre årstider i trädgården.

Smaklig måltid alla småfåglar

och trevlig helg till er andra

Elisabeth

Blommig Fredag: längtan efter ljus

November har ingen årstid. Inga givna blommor som man vill köpa, inget särskilt färgtema, inget trädgårdsliv. November är bara rätt och slätt längtan efter ljuset. Julens alla härliga ljus.

Julfint hemma 2013

Julfint i växthuset 2013

Hej då november. Förlåt att du blir så styvmoderligt behandlad. Nu kastar jag mig i armarna på december som har så mycket mer att erbjuda. Snart plockar vi upp julsakerna i blomsteraffären och julskyltningen är ett ständigt återkommande samtalsämne. Här hemma målar jag så mycket jag kan och orkar för att hinna blir klar med skinnboden till första advent.

Ha en riktigt blommig fredag

Elisabeth

Fler härliga inlägg på temat "Längtan efter ljus" hittar du på länksamlingen hos fina bloggen Bland rosor och bladlöss

Lite fint på graven

I morse tog jag en liten sväng till kyrkogården. Lite dagen efter kan man tycka men det hanns inte riktigt med igår. Dimmorna höll just på att lätta och kyrkogården var sådär stillsamt vacker och fint pyntad som den bara kan vara en gråmulen dag i november. 

Sorgen svepte in mig i vackra fina minnen som en varm skyddande filt. En skön sorg som man kan känna när man fått distans till det svåra. Alla sorger är olika, alla sår läker inte
men min saknad är ljus och fin och jag tro att vi får ses igen. "Jag tror att farmor har åkt hiss till himlen", sa dottern som var två år när hennes älskade farmor gick bort i cancer
bara 62 år gammal. Det var alldeles för tidigt i livet, både i hennes och i vårt. Jag ler åt minnet och känner att livet trots allt har gått vidare.

Ett litet sött mosshjärta  blir en fin gravdekoration.

Självpyntande grav med lite bellis under granriset.

Här får en strut i mossa  pryda graven.

Mosstrut med bland annat nobelisris, sidenrosor, ljung och  kottar.

Kyrkogårdens vackra allé skänker ett mäktigt lugn.

Ha en fridfull vecka

Elisabeth