söndag 2 november 2014

Lite fint på graven

I morse tog jag en liten sväng till kyrkogården. Lite dagen efter kan man tycka men det hanns inte riktigt med igår. Dimmorna höll just på att lätta och kyrkogården var sådär stillsamt vacker och fint pyntad som den bara kan vara en gråmulen dag i november. 

Sorgen svepte in mig i vackra fina minnen som en varm skyddande filt. En skön sorg som man kan känna när man fått distans till det svåra. Alla sorger är olika, alla sår läker inte
men min saknad är ljus och fin och jag tro att vi får ses igen. "Jag tror att farmor har åkt hiss till himlen", sa dottern som var två år när hennes älskade farmor gick bort i cancer
bara 62 år gammal. Det var alldeles för tidigt i livet, både i hennes och i vårt. Jag ler åt minnet och känner att livet trots allt har gått vidare.

Ett litet sött mosshjärta  blir en fin gravdekoration.

Självpyntande grav med lite bellis under granriset.

Här får en strut i mossa  pryda graven.

Mosstrut med bland annat nobelisris, sidenrosor, ljung och  kottar.

Kyrkogårdens vackra allé skänker ett mäktigt lugn.

Ha en fridfull vecka
Elisabeth



4 kommentarer:

  1. et låter kanske konstigt men jag älskar att gå på kyrkogårdar. det är så stilla och fridfullt där. Så mycket vackert och en natur som är så fin och naturligt sliten och tärd, mest då de gamla kyrkogårdarna.Fina prydnader du la dit.Egentligen spelar det väl ingen roll vilken dag man går, det ska kännas bra när man går dit tycker jag.
    Ha en fin början på veckan
    Kram Meta

    SvaraRadera
  2. Önskar dig en fin vecka!
    Varma kramar Raina

    SvaraRadera
  3. Vackra bilder från en rofylld plats /M

    SvaraRadera
  4. Rofylld och vacker plats som det borde vara på alla kyrkogårdar. Fina dekorationer. Tycker det är så trevligt att allt inte bara handlar om kransar längre.
    Kram Anette

    SvaraRadera