Växthusstart

Så blev det äntligen dags att flytta ut
i växthuset. Som jag har putsat och fejat
för att få det i ordning.

Jag får väl delvis skylla mig själv för att det blev så jobbigt antar jag. Hösten kändes
så ruggig och kall att jag helt enkelt förträngde att det behövde städas. Gamla blad
från ballongblomman satt som frimärken på glas rutorna, tomatplantorna spred
äckliga mögelsporer så fort man tittade på dem  och våtarv och gräs hade bildat en
tjock matta i odlingsbäddarna.

Nu står det där ny tvätttat och klart och alldeles alldeles ny stylat, redo för ett nytt
odlingsår. Klockan 6.00 på väg ut till fåren i ladugården fick jag njuta av denna
lite annorlunda soluppgång.

Ingen vår utan söta rosa små bellisar och sedan kan det väl passa med lite violer
(tyvärr namnlösa) i blått och vitt. Det finns ju inte så många olika sorters
utplanteringsväxter att välja på om det skall vara frosttåligt så jag sneglar på lite olika perenner som  kan få ett liv efter detta i rabatterna. Skärmlavendel, här en vit variant, och silverfall är andra frosttåliga växter jag gärna använder i mina planteringar från tidig vår till sen höst.

Efter moget övervägande fick tomater, purjo och rotsellerin komma ut i växthusel.
Nättarna är lite kalla än men jag hoppas det går bra. Fönsterbrädorna behövde
verkligen befrias från lite plantor.

Till mångas stora glädje finns det numera även vitt vaxat papper, en bra tillfällig
lösning om man inte har någon kruka som passar. Sött till ranunkeln men den ser ut
att tyckaatt det är lite varmt.

Ni kanske undrade var det var för en hög lustig växt på bordet. Det är en liten små-
blommig klematis vid namn ´Mayleen´. Eftersom den blommar nu får man väl anta
att det är en alpklematis. Det var ett rent impulsköp och den var billig så jag gissar
att den inte är härdig här på höglandet. Men strunt samma, jag tycker om  den ändå.

Ha en skön dag.

Elisabeth

Den här bloggposten vaccinerar 95 barn.

Jag är med UNICEF i kampen för varenda unge. Vill du också vara med och förändra barns liv? Bli Världsförälder här: unicef.se/bli-varldsforalder. För 100 kronor i månaden är du med och ser till att barn över hela världen får vaccin, medicin, rent vatten och utbildning.

Har du en blogg och vill vaccinera ytterligare 95 barn? För varje bloggare som publicerar den här bloggposten under kampanjen så skänker Apotek Hjärtat 95 stelkrampsvaccin. Läs mer och hämta bloggmaterial på unicef.se/sprid-budskapet/bloggkampanj (kampanjen gäller 16 april-13 maj eller upp till 5000 blogginlägg)

Använd gärna vår kampanjbild. Glöm ej att ange Foto: © UNICEF/Asselin och pinga Twingly då du bloggat.

© UNICEF/Asselin

UNICEF vaccinerar barn i Elfenbenskusten

Många bäckar små ni vet......

Hälsningar Elisabeth

Vårgrått och en vårkrans.

Påskpyntet är ut slängt och påskkransen har jag förvandlat till en vårkrans.
Visst är det härligt med återbruk. De gula minigerberorna hamnade på komposten
och byttes ut mot vita. Påskliljorna blev som nya efter en sval natt i vatten
och i gömmorna hittade jag lite fler pärlhyacinter att gå lös på. Man behöver
verkligen pigga upp sig med lite blommor i det vårgrå vädret.

Jag tror att jag har uppfunnit en ny färg, vårgrått. Det stämmer perfekt med vädret.
Idag hardet varit extremt dimmigt och det har både regnat, haglat och åskat. Vore
det inte för vårfåglarnas kvittrande kunde det vara vilken årstid som helst.

Vår maskrosåker är upplöjd och det var nödvändigt med dottern och jag sörjer alla fototillfällen. Visst finns det maskrosor överallt men inte med den bakgrunden.
Idag är den vackra utsikten upp mot Ekebacken borta i dimman.

Bamse tittar ut över den vårgrå trädgården. Vårgrått kan också vara vackert och

lite mysigt på något vis men just nu längtar jag så otroligt mycket efter soligt

vårväder.

Ha en skön vårvecka

Elisabeth

På utflykt.

Jag och flasklammet har haft lite kvallitets tid tillsammans bland vitsipporna.

Det kallas ju så när man egentligen inte har tid med sina barn och försöker kompensera med något extra roligt när man väl träffas. Som ni kanske anar är
den lille moderlös och jag är numera fostermor. En älskad och efterlängtad
sådan.

Han är en riktig tuffing vårt flasklamm, stor och kaxig och med förmågan att ta för sig.........men han längtar så förfärligt mycket efter mamma att han har skrikit sig
hes efter mig eller vem som helst som bryr sig om honom.

Den stora vida världen utanför fårhuset är än så länge lite skrämmande  och jag blir
nästan lite full i skratt när han följer efter mig på ca 30 cm avstånd. Givetvis var
kameran med men så värst många bilder blev det inte på det avståndet som ni förstår.

Nu undrar ni kanske vad han heter och jag skulle nog vilja säga att kärt barn har

många namn. Plutten, Skrutten, Lammis och eller något åt det hållet. Han ser inte

riktigt utsom de andra fåren heller, han har nämligen extra mycket vita tecken, i

pannan, på nosen, öronen och svansen. Jag kommer hela tiden på mig själv med att

kalla honom för Toker, också och det kanske kan vara ett passande namn.



Ha en skön helg.

Elisabeth och Toker

 

Investeringar och lite smått och gott.

Ett och annat fynd fick följa med hem från
trädgårdsmässan och självklart måste ni ju
få se.

Känner mig sådär lite lagom kommersiell och ytlig när jag radar upp mina mässfynd för
fotografering i det sena kvällsljuset. Det blev en del praktiska nyttogrejer, lite flärd
och en liten investering för framtiden. På inköpslistan stod det trädgårdsgaloscher,
julrosor och namn etiketter och jag tänkte absolut inte köpa något som finns hemma.
Absolut inga pelargonior, bara så ni vet.

Och såhär blev det. Det finns inga trädgårdsgaloscher att uppbringa så det fick bli
ett par ursöta små trädgårdsskor i plast i stället. Nu är det bara att stoppa i fötterna
och gå rakt ut i det blöta gräset. Det är kanske inget man använder när man gräver trädgårdslandet men till de små korta rundorna duger de gott.

Ett vackert betong fat och några söta små tavlor med aftonbönen på fick också följa
med hem.

Söta ´Leucojum aestivum´ är med sina två små lökar en investering för framtiden.
Frågan är bara är det en snöklocka eller en klosterlilja eller........ Jag har letat i trädgårdsböcker och på nätet och fått olika uppgifter. Kanske är det någon av er kloka bloggare som vet?

Till slut blev det faktiskt ett par vita rosenknoppspelargonior, kanske lite som plåster
på såren för att jag inte hittade några julrosor. De brukar ju trots allt vara ganska svåra att få tag på även de.

Slut för idag

tack för idag

Elisabeth

Godis från trädgårdsmässan.

Trött men nöjd är jag hemma igen efter en lång och intensiv dag på trädgårdsmässan
Nordiska Trädgårdar. Innan jag (jäsp) kryper i säng måste jag bara dela med mig lite
av dagens höjdpunkter. Här ovan ser ni den finstämda lunden med lökväxter och vilsamma klot där bla. den blågrå uppstammade thujan kändes riktigt ny och fräsch.
Jag måste ha förträngt 70-talet.

Mässan bjöd på lite poppigt grönt och orange, shabbychick möbler i en oemotståndlig
grön nyans och så förstås en mängder av trädgårdsromantik.  Förutom det söta pott-
skåpet föll jag pladask gör den vackra yllefilten med rosorna och alla söta små glas-
vasar som med fördel placerades i stora grupper med vackra vårblommor i.

Med dessa bilder önskar jag godnatt och en

ny härlig trädgårdsdag till alla er som har

ert lilla roliga framför er.

Elisabeth

Trädgårdshumör?!

Trädgårdshumöret har inte riktigt varit
på topp den senaste tiden och inte heller
lusten att fotografera.

Men nu är snön i alla fall borta, termometern visar på plus, fåglarna kvittrar igen
och tackorna har börjat lamma. Nu väntar jag bara på att solen skall visa sig och
sedan är allt perfekt.

Idag har jag vågat mig ut i trädgården igen, trots duggregnet. Jag har roat mig med
att klippa ner gamla vissna perenner i den stora rabatten längs med grusgången.
Det mesta är gjort i ett nafs men några stora bestånd med strandiris vållar alltid
problem. Fram med häcksaxen och efter att stort antal snabba klipp lyckas jag få
dem någorlunda presentabla.

Som sällskap har vi en väldoftande nejlika, backsippa och fingerborgsblomma.

   Det är nästan frestande att skriva "samling vid pumpen".

Något fotoväder har det inte varit idag och ska jag vara riktigt ärlig ser rabatten
ur trist ut efter att frosten slog till mitt i krokusblomningen. Men vad gör det när
hela "skafferiet" är fullt med mumsiga bilder från i somras.

Strandirisens blomning är kort men den blommar när de andra perennerna inte

riktigt kommit igång och det älskar jag den för. Resten av sommaren njuter jag av
det vackra bladverket. Den ser nästan ut som en stor grästuva ock blir en fin
kontrast till allt det blommande.

Sedan är det dags för spansknäva, lammöron, pioner och olika sorters timjan.

Har man riktigt riktigt tur blommar den samtidigt som alliumen. Vilket "haleluja

moment" det blir. I år ska jag göra allt för att fånga det på bild.

I morgon bär det av till trädgårdsmässan i Stockholm. Jag hoppas att det blir en riktig

vitamininjektion till mitt lilla utsvultna trädgårdshjärta.  Något som får trädgårds-

humöret att nå oanade höjder.

Vi kanske ses där.

Elisabeth

Vilken uppståndelse.

Det är söndag. Det är påskdagsmorgon. Korset är tomt och graven är tom
Jesus har uppstått och han lever. Det måste vi fira med blommor och kanske
ett och annat påskägg.

Min svävande påskkrans. Vill ni veta hemligheten?
Gerberan sitter i små "provrör" som jag stuckit rakt
genom kransen så att de blir små ben på undersidan.

Det här är en trädgårdsblogg eller kanske en fårblogg eller kanske en blogg där
jag ibland skriver om det som verkligen betyder något för mig, vad hjärtat är
fullt av. Just nu är jag uppfylld av påskens buskap om förlåtelse och försoning.
Att det var för min skull, för mänsklighetens skull som han dog och uppstod.
Jag är fri och förlåten med känner att jag har så svårt att sätta ord på det. Tron
blir så ofta en privatsak som får stanna kvar i garderoben. Det är väl sådana vi
är vi svenskar antar jag. Jag kanske skulle ta och starta en ny blogg.............

Ha en riktigt härlig

fortsättning på påskhelgen

Kram Elisabeth



Sofias (påsk) bod.

Det händer att man träffar en blogg kompis mitt i verkliga livet, alldeles på riktigt.
Sofia med bloggen sofiasbod.blogspot.com är en av dem som jag har fått förmånen
träffa. På självaste vårfrudagen var vi ett gäng tjejer, läs damer, som botaniserade
runt i hennes lilla affär och fullständigt sög i oss mängder av vår- och påskinspiration.
Vi gick inte tomhänta därifrån om man säger så.Tack snälla Sofia för din enorma gästfrihet och tack för de goda våfflorna.

Den välkomnande dörren in till boden där Sofia säljer sina egenhändigt tillverkade
små läckeheter och loppisprylar som hon satt sin personliga prägel på. Ett så fint
påskris vill jag också ha på min dörr.

Det fanns det ägg i mängder för alla smaker. Här ser vi några söta små som Sofia

fixat till med sk dekopage. Oj vad det är lätt att säga fel, dekortage är ju något

helt annat. 

Vårsolen lyste men vinden var bitande kall. En dag som gjord för att sitta inne i det

charmiga växthuset och njuta.

 

En vacker gammal järnsäng har blivit dagbädd i TV-rummet. Kuddarna är en blandning

med både gammalt och nytt. Ljuva handbroderade örngott, ruffigt linne och härliga blå

mönstrade kuddar förstärker den lantliga känslan.

Det var allt för denhär gången. Jag hoppas att vi "ses" i påsk så jag säger inte glad

påsk än.

Ha det gott

Elisbeth



Lagom insnöat.

Cha, Cha bloggen, Max här. Gårdens vall- och trädgårdshund, numera även fotomodell och
gästbloggare typ.

Ni kanske har hört att matte går en fotokurs och då händer det konstiga saker. Jag
har precis startat något som i det närmaste kan liknas vid en modellkarriär. Eller ja,
jag vet inte vad jag ska säga men kul är det. Matte tränar på att fotografera rörelser
och eftersom jag är den i familjen som är bäst på det så ställer jag ju så klart upp. 
Det går väl sådär kan jag säga. Jag är ju så snabb, ni vet och det blir alltid något som
går snett. Typiskt nybörjare.

Jag har fått vänja mig vid att hon ligger raklång i rabatterna och fotar små, små
blommor och då och då försöker jag pigga upp henne med någon av mina allra bästa trädgårdspinnar.

Hon blir lika blöt och smutsig som jag och bryr sig inte ens om att det snöar. Va, hon
är ju ändå människa.

Tänk så mycket jobb för några små krokusar. Inte undra på att hon får ont i kroppen.

Sedan går hon bara rakt in till datorn och sätter sig och lägger ut sina bilder på Flickr

där fotokursen har en egen grupp och så har hon blivit inbjuden till nå´t som kallas Bildentusiasterna Höglandet.  

Hon bryr sig inte ens om att dom nyplanterade penseerna ligger platt ner och fryser.

Det kallar jag nördigt, på gränsen till insnöat. Sedan lovar hon att vi ska gå upp till

Ekebacken och fota blåsippor en gång till för dom bilderna blev inte så bra....

Ha det bäst/Max

Matte hälsar så klart till er.