torsdag 3 juli 2014

Mördarsniglar.

Så hamnade de till slut här i min avlägsna trädgård. Frågan är var kanske inte om man 
skulle få hit dem, utan när. En av granngårdarna hade bekymmer för ett par år sedan men sedan kom det en riktig vargavinter som tog död på både sniglar och nya små äppelträd. Jag hade nästan blåst faran över när jag upptäckte att någon kalasat på mina zinnior. Ett trettiotal knubbiga sniglar i varierande storlek hade fullt party på mina blommor. Ingen går säker. Spansk skogssnigel, som den egentligen heter, förflyttar sig med postbilen, sopbilen eller någons stövlar. Det räcker inte att låta bli att köpa eller byta växter. Mördarsniglarna invaderar mitt paradis ändå.


Lite änglavakt kanske. Jag har hört att mördarsniglar inte gillar timjan men hur är
det med vit fetknopp? Timjan och fetknopp är fina marktäckare i rabatten under
silverpäronträdet.

Nu har det gått ett par dygn sedan upptäckten. Jag har hunnit läsa på lite och beställt
nematoder, strött ut snigelmedel och plockat ännu fler sniglar. Vad det kommer att för konsekvenser för mina odlingar vet jag inte riktigt än. Kommer jag att bli tvungen att ha som rutin att plocka en hink sniglar varje kväll nu? Jag bävar inför tanken men är nästan förvånad över att jag ändå tar det så lugnt. 

Ett litet krukstilleben på uteplatsen. Den vilda vitlöken är så skir och söt men
luktar vitlök något förfärligt. Om jag vore snigel skulle jag akta mig för den. 

Ikväll regnar det ute och jag orkar varken plocka sniglar och vattna med nematoderna
som just nu ligger i kylskåpet och väntar på att få börja jobba. Jag kurar framför datorn och tröstar mig med lite trädgårdsbilder och drömmer om en varm och solig sommar utan sniglar.

En liten förhandstitt på jättekrukan på uteplatsen. Grusnejlika, silverfall,
limefärgad tobak mm. Vår uteplats är stor och vanligtvis ganska outnyttjad.
Skulle snigelangreppen bli stora får det blir grönsaker här uppe på något
vis.

Kramar till er
Elisabeth



7 kommentarer:

  1. Beklagar verkligen, så tråkigt. Här vandrade sniglarna in från ett sommarstugeområde för knappt tio år sedan. Efter tre säsonger med vanliga plana odlingssängar då jag inte fick behålla knappt nånting, stod valet mellan att så igen eller göra nåt drastiskt. Det blev en kompaktodling i 11 stora djupgrävda odlingslådor omgärdade av en sarg med snigelelstängsel. Sargen står på plåtar som är nergrävda 40 cm så att ingen ska kunna krypa under heller. Dessutom plockar jag morgon och kväll under fuktiga perioder och använder snigelmedel för att ringa in nysådder och lägga spärr mot angränsande skog och äng. Grönsakslandet frodas men det kräver en hel del extra ansträngning.
    Att alltid ha en plastpåse i fickan för att vara beredd att plocka upp sniglar har nu blivit en vana.
    Kram
    Anette

    SvaraRadera
  2. Surt. Verkligen surt.

    Det enda positiva jag ser med de förbenade sniglarna är att jag, numera, är i trädgården extra mycket även när det regnar. Man vill ja ta chansen att ha död på dem då.

    SvaraRadera
  3. Du har nog rätt...det är frågan när de kommer istället för om de kommer di där äckliga sniglarna. Tråkigt är det ändå!
    Hoppas du kan hålla dom borta med preparatet.
    Lycka till!

    SvaraRadera
  4. Usch, jag trodde de hade lämnat byn! Det måste vara två år sedan jag såg någon i min trädgård. Förra året hade jag inga alls, men i år kan å andra sidan hönsen eventuellt skrämma bort dem kanske.. Hua!

    SvaraRadera
  5. Usch ja inte är det roligt med såna fula djur, kan inte säga annat om dom, Vi har här också men jag har klarat mig men det är väl bara en tidsfråga innan de är hos mig med. Salt snigelmedel och jaktvapen har vi alla här.
    Det vore verkligen synd för din trädgård är såå fin.
    Tur att vi var där innan du gjorde upptäckten och de hunnit med att stoppa i sig av dina godsaker..
    Önskar dig en fin lördag
    kram Meta

    SvaraRadera
  6. Fy för de där sniglarna! Än så länge har vi varit förskonade här...
    Kram

    SvaraRadera
  7. Nej men vad tråkigt! =( Vi har, peppar peppar, inte fått hit dem ännu, men det är väl bara en tidsfråga. Jag vet ju att de finns hos flera grannar sedan ett par år tillbaka...

    SvaraRadera