Sommarplantering.

Årets plantering i en av de stora zinkkrukorna går i mörkrött, limegult, vitt och

silver. Än är den inte riktigt färdigkomponerad. Det finns fortfarande lite plats

kvar och jag går och lurar på om det inte ska vara något vitt, fluffigt och

hängande. En bacopa kanske eller en snötörel? I nödfall får det bli en vit

hänglobelia. Det brukar ta ända fram till midsommar innan allt är färdigplanerat

och färdigplanterat. Är man lite kräsen med färger och sorter kan det ta lite tid

att hitta det man vill ha.

Den härliga chokladblomman passar bra i färg till vårt ljusgula hus. Ibland ser den
nästan svart ut men när solen lyser på den blir den rödare. Nästan faluröd eller
engelsktröd om man så vill. Den är ganska hög och ranglig och jag har stuckit ner
några gamla björkrisgrenar i krukan som stöd. Det är kanske inte lika snyggt som trollpilsgrenar som jag  använder mig av ibland men det är diskret och ändamåls-
enligt och skulle ändå hamnat på komposten.

Så var det det där med doften. Den ska dofta svagt av choklad med i ärlighetens
namn känner jag inget alls. Kanske har jag fått ett måndagsexemplar eller är det
helt enkelt så att att det måste bli varmare för att dofterna ska utvecklas. En
hemsk tanke slår mig - tänk om det bara är den andra sortens chokladblomma
som doftar?

Doftar fantastiskt gör däremot den vita blostertobaken. Varma sommarkvällar går
jag gärna ut på uteplatsen och ställer mig och bara njuter. Det är härligt med
växter som både är vackra och väldoftande.

Surfinian/hängpetunian skiftar i vitt, gult och lime och den är bara så läcker.

Silverfallen (syns på översta bilden)  hänger ner över kanten och är sedan några

år tillbaka helt ovärderliga i mina planteringar. De kan vara lite kinkiga att få

igång med har de väl etablerat sig stå de långt in på hösten.

Så skönt det är att ha en plats under tak där man kan ställa sina krukor om det
regnar mycket. Detta lilla stilleben uppkom helt spontant under ett skyfall förra
veckan och jag tror att det får fortsätta att vara så här ett tag till. Det lilla bordet
är gammalt arvegods från föräldragården. Jag har många gånger tänkt att jag ska
renovera det men tiden har inte räckt till och det är jag faktiskt glad för idag.
Shabby chick stilen har onekligen sina fördelar. Man sparar både tid och pengar.

Må så gott allihop!

Flitiga Lisa.