I grönsakslandet.

Ett totalt oglammoröst inlägg om

förodling.

Känsliga tittare varnas för faktatext och vardagliga bilder.

En ganska rak rad med rotselleri.

Jag står och blickar ut över ett än så länge ganska öde trädgårdsland men nu ska det
snart bli ändring på det. Lök, majrova och självsådda blommor ska få sällskap av lite förkultiverade växter. För att ge trädgårdslandet en liten snabbare start förodlar
jag en hel del grönsaker på fönsterbrädan och senare i växthuset. Den korta 
sommaren med ett lite bistrare klimat (zon 4-5) räcker helt enkelt inte till för allt som 
vi som familj fått smak på.

Purjolök, selleri och kronärtskocka

sår jag redan i februari. Jag skulle nästan vilja kalla purjon för ett baslivsmedel. Den

är god och lättodlad och ger stor skörd. Rotsellerin sätter extra piff på soppor och gratänger och  kronärtskockan skulle kanske kunna ge oss lite extra lyx i tillvaron. Ska
jag vara riktigt ärlig har jag väl inte så stora förhoppningar om att den sistnämnda men försöker man inte så blir det ju inget alls.

Majs

sår jag i april.  Egen majs är en lyx utan dess like och jag tror inte att familjen skulle förlåta mig i första taget om jag lät bli att odla den.





Bönor

sår jag i maj. Det brukar vara lagom att plantera ut dem i början av juni när jorden har

hunnit bli ordentligt varm. Helst odlar jag bönorna i någon lite större balja eller

kruka för att vara säker på att det blir vi och inte sniglarna som får njuta av skörden.



Majsen får komma ut och vänja sig vid utelivet.



En varm och upphöjd odlingsbädd med torrt ensilage är det mest glammiga vi
bjuder på idag. Katter och majs har ungefär samma krav på livet.

Ha det så gott alla odlare

 och kattvänner/ Elisabeth