Vårdrömmar

Visst känns det så otroligt avlägset med en vårblommande trädgård. Kan det verkligen dölja sig tulpaner under jorden, under det tjocka snötäcket?

Just nu kanske jag tvivlar men jag vet att om några månader är drömmen sann. Fram tills dess unnar jag mig massor av vårlök i kruka, en investering för framtiden, som så småningom skall grävas ner i rabatterna och blomma ännu fler vårar.
 

Rabatten runt lusthuset är fyllda av vårblommande lökar. Tanken var från början
att färgerna skulle gå i milda gulvita nyanser med ljusblått som accentfärg. Så fel det kan bli redan från början när resultatet inte blir det lökpåsarna visar på bilden. Men varför sörja? Vem har sagt att gult är fult ? Denna tulpan, som kanska är en Yokohama (?) kommer snällt tillbaka år efter år och har till och med lyckats sprida sig.

Här har man för en gångs skull möjlighet att plocka in stora fång. Härligt jag som älskar tulpaner.

Får jag presentera årets allra första påskarrangemang. Eller ska vi kalla det för vårarangemang kanske, då känns det bättre. Små vårlökar kan det ibland vara svårt att hitta vasar till men några små urblåsta ägg kan passa fint.



Underbara Cardinal Mindtzenty har kanske allt en tulpan skall ha ? Den är dubbel, doftande och hållbar och den kommer tillbaka (en inte helt oviktig egenskap). Tänk att jag får vänta över ett år på att den skall blomma igen, men det kan det vara värt.

I rabatten runt lusthuset har pärlhyacinterna spridit sig till ett blått hav och mina inköp är numera att betrakta som ren lyxkonsumtion. Jag borde helt enkelt inse att jag har investerat färdigt av just den sorten, fast det är svårt när man så gott som dagligen exponeras för dem. Jag skulle kanske satsa på ett nytt blått hav någon annan stans eller varför inte ett vitt. Tyvärr tycker jag inte att de vita blir så frodiga och fina i mina rabatter att det är mödan värt.

  Jag drömmer vidare.

Flitiga Lisa