Lite mer tidlösa

I onsdags var jag segerviss, inget mer bloggande förrän de nyhemkomna fönstren till 

skinnboden var åtminstone grundmålade. I kväll har jag veknat en aning och sitter här framför datorn ändå. Efter en dag på jobbet, två ladugårdspass här hemma, lite mat och övrigt fix finns det inte så mycket ork till annat än en dator eller TV-skärm.

I morgon ska jag måla tills var enda liten spröjs och karm är täckt med nyttig linoljefärg som långsamt ska tränga ner i trät på djupet och ge mina fönster skydd under många, många år framöver. 

Trots att tidlösan inte behöver jord för att blomma gör den sig bra i kruka.

Den kallas även nakna jungfrun då den blommar utan blad. Själva löken är vackert
kopparfärgad.

Men nu tänkte jag att vi skulle ägna oss åt något ännu roligare än målning, nämligen tidlösa. Tidlösan blommar sent på hösten när nästan allt annat gett upp. Jag uppskattar den i rabatten men är faktiskt ännu mer förtjust i den som lök innan den kommit ner i jorden. Den kan blomma på bar lök och är man det minsta lilla leksugen är det perfekt.

Jag hoppas ni står ut med en lite suddig bild. På jobbet har vi världens bästa höstkransar.
Luftiga lite slarvigt hopbundna pilkransar med stora hål i. Kransar som bara väntar på att 
man ska fylla den med innehåll: äpplen, kottar, lök, kastanjer, nypon eller vad man vill.
Här har jag lagt i två tidlösalöar, vitlök och tilandsiamossa. För säkerhetsskull har jag
förankrat lökarna i varandra med ståltråd och dekorationsnålar. Sedan har jag öst på med
ullband och lite andra fina band i lila, grått och brunt.

Ha en fin helg allihopa

och jag ska som bekant måla

Elisabeth