Den lilla svarta.

Svart är sorgens färg, dödens färg men den står också för lyx och elegans och kanske finns den lilla svarta i din garderob. I trädgården är svart en eftertraktad färg, som i små doser kan få vilken rabatt som helst att bli lite mer spännande. Vem älskar inte svarta violer eller en nästan svart iris eller tulpan. Svart ger en härlig kontrast till mjuka pasteller: rosa, ljusblått, lila eller kanske till lite lime eller cremefärgat. Men man vinner inget på att överdosera. För mycket svart känns bara dött, platt och livlöst.

Nästan svarta självsådda penséer.

Hur många "svarta" blommor är egentligen svart. De flesta, som den här
papegojtulpanen, går i lila eller röda nyanser.

Tulpanen ´Black Night` blir lila i starkt ljus.

Här trillade vi in på sommarblommorna och så mycket svartare än så här kan det
nog inte bli. Svart hängpetunia som nästan försvinner och blir ett svart hål.
Chokladblomma och pionvallmo är andra svarta blommor som jag brukar ha i
min trädgård men  vi stoppar här. Man ska ju inte överdosera.

Jag gillar kontraster. Det är mycket det jag bygger min trädgård och mitt yrkesliv som 
florist på. Mörkt - ljust, blankt - matt, tunt - tjockt, transparent - opakt och så vidare och så vidare. Känns rabatten fel eller buketten ful är det bara att analysera. Vad är det för mycket av, för lite och vad saknas? Tänk nu låter jag nästan som min gamle floristlärare Alf Andersson. Kanske han ler i sin himmel när han ser att vi ändå lärde oss något.

Ja nu är det påsk hör ni. En helg full av kontraster. Sorg och glädje, död och liv, mörker och ljus, men mer om det en annan gång.

Ha en riktigt glad och god helg

Elisabeth

Ännu fler inlägg på temat svart hittar du bloggen Bland rosor och bladlöss.