svans fåret. Under 1700- och 1800-talet importerades stora mängder får från England
och Spanien som hade en ulltyp som gav en för spinnerierna mer lättspunnen ull.
Detta gjorde att de inhemska raserna minskade i anta men efter andra världskriget
växte intressset för att bevara våra gamla lantraser. Numera finns ett särskilt EU-bidrag
för bevarande av utrotningshotade djurraser, som man kan söka om man har finullsfår.
Finullsfåret finns i färgerna vitt, svart och brunt och vitt är den vanligaste färgen.
Ullen är mjuk, glansig, silkig, finfibrig och finkrusig. I jämförelse med annan finfibrig ull
känns den inte så stum och prasslig. Huvud, ben och den nedre delen av svansen är ull-
fri. De vyxna tackorna väger ca. 50-70 kg och baggarna ca. 80-100 kg. Tackorna har mycket hög fruktsamhet och är goda mödrar. Temperamentet är livligt och rasen är,
precis som hos oss, vanligt förekommande i korsningsaveln.
Får jag lov att presentera vår Finullsbagge Findus, vårt enda renrasiga finullsfår. Han
är som ni ser brun med det blir tyvärr inga bruna lamm efter honnom. För det behövs
det bruna tackor. Det finns på önskelistan..... fast man kan ju inte ha allt. Findus är egentligen färdiganvänd hos oss (han är för mycket släkt med tackorna) men jag tror
att vi behåller honom ändå, han är så otroligt trevlig.
Ha det bääääst.
Elisabeth
Åh så fin han är, han ser snäll och pålitlig ut. Jag har ett brunt lammskinn som jag är jätteglad för, sitter faktiskt på det just nu.
SvaraRaderaI morgon ska vi hämta hem några nya höns, ska utöka besättningen tänkte jag, roligt. Ny äggkläckningsmaskin är också införskaffad så här ska bli kycklingar....
Må så gott
//bara Anna
Annacecar.blogspot.com
Åh vad jag tycker om dina får och dina fina bilder! Önskar så att jag hade råd att köpa ett litet får/lammskinn till min farmors gungstol. Vi har flera runt här där jag bor man får köpa av men det är dyrt tycker jag. Men ett litet ett kanske.. till vintern... :)
SvaraRaderaKram Ann-Louise
Se det som en investering för livet så känns det helt plötsligt väldigt prisvärt.
RaderaFör ett tag sedan träffade jag en gammal tant (Ja hon var verkligen jättegammal) Hon berättade att hon för länge sedan hade fått ett skinn av sina föräldrar och när hon hade svår att sova plockade hon fram sitt skinn. Det kändes så tryggt och bra tyckte hon. Jag undrar hur gammalt det skinnet var......
Kram Elisabeth
Stackars färdiganvända Findus! Men vilken tur att han får fortsätta bo hos en ändå! Kul att få veta så mycket om rasen. I mitt nästa liv ska jag bli får- och hönsbonde:)
SvaraRaderaSommarkram Eva-Mari
En sådan rar finullsbagge, får och underbart vackra pioner...vad kan man mer begära!
SvaraRaderaHa det gott, Birgitta
Stilig kille, ja här har vi tyvärr bara vita och svarta finullare, skulle gärna ha brunt i besättningen!
SvaraRaderaFindus ser så trygg och nöjd ut.Klart att han får stanna hos er. Vad trevligt med ett brunt får, tror aldrig jag har sett bruna får tidigare.
SvaraRaderaHa en fortsatt fin sommarvecka!
Kram Raina