lördag 3 november 2012

Vid graven.

Idag är det Alla helgons dag, en dag som under stora delar av mitt liv passerat förbi
ganska obemärkt. På senare år har det blivit ändring på det och sedan pappas död i somras har dagen fått ett tydligare fokus.

Det låter kanske som ett "allhelgona maraton" men jag tror att det kan vara lite nyttigt, även sorgen och minnena måste få sin tid. Jag har aktivt besökt tre gravar, strosat runt på två kyrkogårdar och tittat på ännu fler gravar, missat några och varit på två fina Gudstjänster. Jag har grottat ner mig i  min sorg och allt elände med ändå kännt mig lite tröstad och kännt att det finns hopp.

Jag har två gravar som jag sköter om och det är väl bara att erkänna att men är lite
yrkesskadad. Jag tycker om att göra gravdekorationer, till och med sådana som
man massproducerar med tre kottar men privat vill jag gärna testa något nytt,
spänna bågen lite och utforska gränserna. Efter ett par år med hjärtan i olika former
blev det ett par srtutar med sidenrosor, mossa och lite murgröna från trädgården.

Hos svärföräldrarna blev det en mossboll och en ullboll och i förgrunden står
det en lite felplacerad julros som jag inte hade hjärta att ta bort.

Jag vill att gravdekorationerna ska kännas naturliga och lite "skogiga" och nu
vet jag precis vad ni tänker, man får inte ha plastblommor på kyrkogården. Själv  
kunde jag bara inte motstå mina bättre begagnade sidenrosor, man kan ju faktiskt
återanvända vissa saker. Här består i alla fall bottnarna av naturmaterial. Fast visst
hade det varit underbart med en riktig ros men...

Vad tröstar oss i sorgen? Alla vackra minnen, tankar om att det är livets gång och att allt
måste gå vidare. Ja visst, självklart och jag känner också hopp och tröst i det som de läste i kyrkan idag (Uppenbarelseboken 7:9-17) att döden inte är slutet. Livet kanske aldrig blir riktigt bra, åtminstone inte för alla och då måste man få tro på himmlen.


De ska inte längre hungra och inte längre törsta, varken solen
eller någon annan hetta skall träffa dem. Ty lammet(Jesus)som står mitt för tonen skall vara deras herde och leda dem fram till livets vattenkällor och Gud skall torka alla tårar från deras ögon.


Ha en riktigt fin fortsättning
på helgen.
Kram Elisabeth


10 kommentarer:

  1. Har också besökt två kyrkogårdar och tre gravar... Märkligt sammanträffande!

    Allhelgonahälsningar från en annan Elisabet ;-)

    SvaraRadera
  2. Jag har också åkt runt idag till "mina" kyrkogårdar. Inte för att det är ett måste utan för att jag vill. Tycker om denna dagens stillhet och tankarna får gå sina egna vägar. Sånt behövs. Sånt är läkande.

    Så vackra gravdekorationer du har gjort. Det är trevligt med lite nytt och annorlunda även på kyrkogårdar tycker jag. Och visst får man använda sidenrosor!

    Kram

    SvaraRadera
  3. Vackra gravdekorationer!
    Kram Ellinor

    SvaraRadera
  4. Vilket fint inlägg. Jag sjunger i vår kyrkokör så det är också ett fint sätt att hjälpa en del att både gråta och få tröst. Själv har jag ingen att besöka vid graven (jag har tur) men tycker att dina dekorationer är jättefina och jag har inget emot sidenrosor!

    Ha en bra dag!

    Kram Marie

    SvaraRadera
  5. Väldigt fint Elisabeth!!
    Ha en fin helg. Kram

    SvaraRadera
  6. Fina ideer som vanligt!

    Kram Annika

    SvaraRadera
  7. Det var fint att läsa, lugnande och vackert. Vackra var även dekorationerna på gravarna!
    Agneta kram

    SvaraRadera
  8. Dette var virkelig nydelige! Kjempe koselig å pynte graven med et slik smykke!

    Ønsker deg en fin kveld!

    SvaraRadera
  9. Så vackra dekorationer.

    Ha det fint i novemberrusket,
    Rebecca

    SvaraRadera