onsdag 26 januari 2011

Jätte krukorna.


Har jag sagt att vi har världens längsta grusgång framför vårt hus? Det är nog snarare min personliga uppfattning än ren fakta men hur som helst så tyckte jag, åtminstone till en början, att den var alldeles för lång. Att flytta huset eller tomtgränsen var i alla fall inte lösningen på problemet, så jag fick helt enkelt bestämma mig för att se längden som en tillgång, en härlig yta som bara väntade på att jag skulle göra något med den. En del av lösningen fann jag i bomsteraffären där jag jobbar. Jag hade under något år skyltat med ett par jätte zinkkrukor som ingen velat köpa men hemma hos mig blev de så perfekta att jag numera inte kan tänka mig att vara utan dem.
   
 
Oftast planterar jag ettåringar i krukorna. Jag startar med penseer, sedan blir det sommarblommor och om de ser allt för trista ut fram på höstkanten kan det bli en tredje omgång. Bacopa och silverfall är bra kantväxter med  lite häng. De blir en diskret grundstomme som får hänga med ( fniss) från tidig vår till sen höst eftersom de tål lite frost. Kryddväxter tillhör även de favoriterna.

Grusgången är, på gott och på ont, en perfekt barnkammare  för spontana frösådder. Här har en aprikos fingerborgsblomma parkerat sig och det blev inte så tokigt.       



Tänk jag som trodde att vi hade ett gult hus. Försök att sätta till en gul blomma och du märker att färgen är allt annat än gul men jätte tagetesen vanilla har en underbar gräddgul och mild färg som passar. Den vita tobaksblomma doftar underbart om kvällarna och jag går ofta ut en stund och ställer mig och bara njuter. Tråkigt nog är just denna tobak väldigt ranglig så den har fått stöd av några trollpilsgrenar. Den lilla krukan med sallat i ser kanske inte så spännande ut men det är i alla fall nära till köket och sniglarna kommer inte åt den där.

Vi syns. Flitiga Lisa

PS. Sedan krukorna flyttat hem till mig är det flera som hört av sig och velat köpa likadana men tyvärr har vi inte lyckats hitta något likvärdigt. Konstigt det där, att när man som kund väl vant sig vid något lite udda och äntligen bestämt sig, ja då kan det vara för sent. DS.


4 kommentarer:

  1. Oj, vilka underbara bilder att längta och drömma till nu när snön fortsätter att lägga sitt vita täcke om oss ett tag till! Jättefint och inspirerande.
    I'll be back...
    Marie-Louise

    SvaraRadera
  2. Så fint det blev! Jag bara älskar den spontansådda fingerborgsblomman - hur snyggt som helst. Zinkkrukorna är härligt maffiga. Ibland är det befriande att "ta i", speciellt när man har en stor yta att fylla.
    Må så Gott!
    Ester

    SvaraRadera
  3. Hej!
    Tack för titten in till min blogg :=)
    Härliga planteringar i fina zinkkrukor.
    Jo, det är väl så i allt att... börjar bara någon så vill fler ta efter precis likandant :=)
    Ha en trevlig helg!

    SvaraRadera
  4. Vad kul att hitta till din fina blogg och dina härliga värderingar som jag delar med dig.

    SvaraRadera