Vårfest.

Tänk så mycket det finns att fira om våren, 
inte bara påsk och födelsedagar. 

               Jag fortsätter att fira och njuta av vårens alla blommor ett tag till.



 Det är så sällan man unnar sig en riktig festdukning.

Finglasen på fot och snyggaste tallrikarna som inte får hamna i diskmaskinen.

 Massor av härliga blommor.

Pärlhycinter finns det i överflöd just nu, så ta fram spaden

och "låna" några lökar från en rabatt.

Istället för en bukett dekoreras bordet med en krans.

En ullkrans (igen), massor av härliga pärlhyacinter, ullgarn och fjädrar.

Det passar mig som handen i handsken.

Kram på er alla vårnjutare

och låt spaden och grepen vila en liten stund.

 Flitiga Lisa

 Festligt dekorerade linneservetter.

Jag förtränger att de både måste tvättas och strykas.

Lyx får kosta........tid

Påskliljeparad.

I helgen dök de upp, de allra första påskliljorna (eller man kanske ska säga
narcisser) men det är först nu som de börjar ta plats och synas i rabatterna.
De är verkligen efterlängtade för det har sett lite trist ut sedan krokusen blommat över. Alla sorter har sin charm och mångfalden är enorm. Själv föredrar jag de 
vita, cremefärgade och ljusgula framför vanliga gula och min absoluta favorit
är den lilla söta Thalia som ännu inte börjat blomma.

Tv. stora knallgula Hollywod, övriga se nedan.

Här har jag radat upp lite godsaker. Jag är egentligen ingen samlare men när jag
ser dem såhär tillsammans känner jag att jag absolut kan tänka mig fler sorter.
Att jag inte har några dubbla gammaldags sorter är lite synd med tanke på att
jag har en riktigt gammal lantträdgård. Till hösten ska det bli ändring på det och
jag har redan förberett mig genom att rita en liten karta på rabatterna och
prickat in var de olika lökväxterna finns. Man tror ju alltid att man ska komma
ihåg hur det ser ut när det blommar med det slutar oftast med att jag gräver
ner lökarna lite på måfå. Nu är det dags för ordning och struktur. Jag har en plan.

                 White Lion                                                      Double Flower Drift 

                  Salome                                                             Minnow

                     Ice Follies                                                    Mount Hood

Jag låter dem gärna flyta på ett vackert fat fyllt med vatten. Blommorna kommer

mer till sin rätt när man ser dem uppifrån tycker jag. De små underverken förtjänar

verkligen att beskådas på nära håll. Dessutom är doften fantastisk.

Vårkramar

Flitiga Lisa

Påsk hos oss.

Vilken härlig påsk vi har. Solen skiner och det är varmt och gott .

Jag går runt i trädgården och myser och unnar mig att vara lite lat. Rycker ett och annat ogräs men alla stora projekt får vänta tills påsken är över.

Efter några galet intensiva dagar i fårhuset kan vi äntligen pusta ut ta det lite

lugnare. Att sköta lamningarna har de senaste dagarna varit mer än ett heltidsjobb

men nu är det så gott som över för i år. En tacka till är det som ska lamma och

sedan är lamningssäsongen slut.

Härliga gula hyacinter. I år får de pryda uteplatsen men de är egentligen en
investering för framtiden. Tänk så snygga de kommer att bli i lusthusrabatten.

Ett silverpäronträd var det allra första jag planterade när vi flyttade till
Högagärde för sexton år sedan. Jag hade sett en bild i den första trädgårds-
tidning jag någonsin hållit i min hand (Allt om Trädgård) och den bilden etsade 
sig fast på näthinnan. Svärföräldrarna beordrades att ta med sig sin rosenbuske
och sina röda tulpaner när de flyttade från gården. Mina drömmar var silvriga
och blå och fick inte störas av andra färger.

På söder sidan bakom rabatten har vi en liten uteplats i lä invid husväggen.
Sommartid är det oftast för varmt att sitta här men vår och höst känns läget
perfekt.

Alla rabatter måste ju ha ett namn så att man vet vilken rabatt man talar om, så

även denna. Detta är alltså trekantsrabatten. Vår hund max vill helst springa rakt

igenom den så han har fått en egen liten stig med trampstenar som syns i nederkanten.

Vår pynta med lite krukor måste man ju alltid göra och det känns tryggt att ha dem
nära huset. Lite för värmens skull men jag inbillar mig också att jag har lite mer
koll på dem om de inte är för långt bort. Det blir ju lite passande med vatten.
En liten rostig höna och hennes kyckling bor i trädgården hela året men så här till
påsk har de fått en lite mer framträdande plats.

Jag vet inte varför jag  alltid föreställer mig våren som rosa när den i själva verket

mycket oftare är gul, vit och blå?

En liten äng med vårblommor. Ja det ser nästan ut som det. Den blå scillan,

porslinshyacinten och vårlöken är alla växter som tar för sig och trivs under silverpäronträdet. För ett par veckor sedan fanns här bara enstaka snödroppar.

Rabatten byter snabbt skepnadoch nu är vi redan inne på den andra blomningen. Snart kommer hyacinter, pärlhyacinter och tovsippor att ta vid.

Så en liten resumé över vårens allra första. Det är ungefär en vecka sedan jag tog
dessa bilder med det känns som en evighet sedan.

Härliga iris, ja nu har de blommat över. Vad just den här sorten heter vet jag
inte men en sak vet jag, den trivs. Jag tror att det är dags att dela lite på lökarna
och sprida glädjen i trädgården.

J.S. Dijt heter denna vackra men aningen svårflirtade iris. Jag köpte en rejält stor
påse för några år sedan men de vill inte bli fler, snarare tvärt om. Frösår sig gör
den förstås men då blir den klarblå och får flytta in under silverpäronträdet.

En vacker men namnlös snödroppe. Så synd att jag inte har skrivit upp namnet

någonstans. Jag har en trägårdsdagbok där jag mycket ambitiöst skriver upp

viktiga saker och namn men tyvärr har jag misskött mig de senaste åren så den

var inte till någon hjälp.

Lila krokus kantar rabatten längs grusgången. Våren har fullständigt exploderat de

senaste dagarna och nu är även de att minne blott. Ja nog går det undan alltid

och här får man skynda sig att lägga ut bilderna innan de blir historia. Enstaka

påskliljor har redan börjat blomma men dom godsakerna tror jag att vi sparar

till efter påsk. Jag har alltid tyckt att påsklilja är helt fel namn efter som de alltid

blommar senare men i år passar namnet för en gångs skull riktigt bra.

Glada påskhäsningar

Flitiga Lisa

Spikarnas lovsång.

Ägg, fjädrar, gula blommor, godis och påsklamm. Jag njuter och frossar kanske
till och med en del med det är ändå inte det som är påsk för mig. Det är bara
själva ytan. Det finns ett djup och en mening i påsken som varar hela året.
Påsk är för mig förlåtelse och försoning, död och uppståndelse och tron på att
Jesus gjorde det för min skull.

Kolla in klippet ovan så får du höra min favoritpåsklåt. Spikarnas lovsång.

Lite intressant påskläsning från Bibeln om vad som hände från skärtorsdagen till

påskdagen hittar man  tex. i Markusevangeliet kap. 14-16. (Mark 14-16)

Det står om påsken i alla de fyra första böckerna i Nya Testamentet  så det

finns ännu mer att läsa.

Jesus sa: Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än

dör och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Johannesevangeliet

kap.11 vers 25-26.

Ha en riktigt skön långfredag.

Flitiga Lisa

Påsklamm del 2.

Lammlyckan är total. Två små Gotlandslamm har just sett dagens ljus.
De är snabbt uppe på alla fyra och letar ivrigt efter mat medan tackan
slickar dem torra. Tjugo fotografier senare hörs det belåtna smackande
av deras första måltid.

Synd att jag missade själva lamningen nu när jag hade kameran med mig.
Den nya lilla familjen får en egen box och vi kan alla pusta ut. Skönt att allt
gick bra. Nu är det bara tjugo tackor till som ska lamma och jag gissar på att
det blir babyboom i påskhelgen. Är det inte den här veckan som kallas stilla
veckan?

Lammkramar  från oss alla.

Flitiga Lisa.

Påsklamm. Del 1.

Tänk vad tiden går fort. Våra januari födda lamm har hunnit

bli riktigt stora busiga "tonåringar" och det är absolut hög tid

att tänka på framtiden med allt vad det innebär. Väga, välja

ut livdjur, planera för slakt, avvänja osv.

Men mamma vad stor jag har blivit.



De största lammen är redan avvanda och nu i påskvecka går den första omgången

till slakt för att kanske bli riktiga påsklamm och hamna på någons tallrik i helgen.

Jag minns att jag som barn tyckte att det lät konstigt med lamm till påsk för i min

värld föddes lammen på våren och slaktades på hösten. Det som inte såldes under

hösten frystes och lagrades för att säljas senare. Våra traditioner ändras snabbt

och numera kan man köpa färskt svenskt lammkött året runt. Lammköttet ökar

ständigt i popularitet, inte undra på det det är både gott och nyttigt. Svensken

äter 1,4 kg lamm per person och år och självförsörjningsgraden i vårt land är 

endast 39 %. Här finns det en stor potential men...............avräkningspriserna 

till oss producenter ligger i botten bland EU-länderna enligt SCB s statistik. Siffror

som man helst vill förtränga. Nu vill jag bara vara lycklig över våren och alla härliga

lamm.



För ett par veckor sedan släppte vi ut våra får på "bete". Inte för att det finns

så mycket grönt att äta, utan mer för att det kan vara skönt för dem att få komma

ut och röra på sig. Ladugårdsdörren står öppen och de får gå och komma som de

vill. De första dagarna höll de sig lite försiktigt runt foderhäckarna bakom

ladugården men i takt med att vädret har blivit varmare har de gett sig ut på allt

längre rundor. Trots att de har fri tillgång på fint ensilage verkar det bruna

fjolårsgräset minst lika attraktivt. Eller är det så att de är beredda att jobba

ganska hårt för att hitta de första gröna stråna som döljer sig under?



Hej hopp, här kommer de i full fart ner för backen.



 

Det råder full aktivitet ute i fårhagen och det rusas och busas en hel del. Inne
i ladugården är det lite lugnare även om det händer mycket även där. Det är full
babyboom med en ny omgång tackor som håller på att lamma med det tar vi en
annan gång.

Fortsättning följer.

Hälsningar Flitig Lisa.

 



Påskpyssel

En liten småmulen och blåsig vårdag fylldes köksbordet av pyssel.

Solen behöver inte skina jämt, man kan ha kul inne istället. Det gäller att gilla läget och inse att allt har sin tid.

Tio styck påskägg i grälla färger köptes in för att målas, fyllas med påskgodis och
slutligen säljas som ett lotteri på tonåringarnas vårauktion i bygdens missionshus.

Nere i källaren hittade jag härliga små provburkar i dimmiga färger. Vad sägs om

färgnamn som kärleksört, månsten, chi taki och vass. Fantasi eggande (fniss)
namn som får en att vilja måla på allt, inte bara ägg. Efter det var det bara att
skvätta lite färg i den svart vita skalan.

Inte lurar det en hönsmamma men resultatet blev ändå gott, åtminstone innehållsmässigt.

Så kommer jag dragande med mina ullkransar igen och det är inte sista gången.

Läste några tänkvärda ord i en inredningstidning för ett tag sedan som i princip

gick ut på att om man hittat sitt formspråk skulle man inte vara rädd för att använda det                                     

                                            igen och igen och igen.

Vad blev det då för priser i ägglotteriet? Jo,inte helt förvånande med tanke på

mitt ständigt återkommande tema denna vår, ullkransar.

Kreativa tonåringar bidrog med egen designade disktrasor med tänkvärda och/eller

roliga tryck. Lady Gaga och data elitens budskap till världen.

I was born this way, ständigt pysslande

Flitiga Lisa.

Påskgult - vårgult.

Jag vet inte vad som har hänt med mig i år men jag har börjat

gilla gult. Ända sedan någon gång i februari har jag tok gillat

gult och gått och längtat efter gula blommor och massor av

påsk.

Kan det ha något att göra med att alla inredningstidningar och TV program börjat

frossa i gult lagom till att hemmet på Högagärde tapetserat om alla sina gula rum.

Är det massiv reklam, en stark längtan efter påsken eller har jag helt enkelt

ändrat smak? Jag gör ingen djupare analys än så - just nu bara njuter jag. Eller är

det helt enkelt så att man kan älska allt på en och samma gång.

En påskig bukett med slingrande franska tulpaner, limegul mini gerbera och

lite härligt björkris som stöd.

Riktiga ägg är väldigt vackert att dekorera med och helt klart underskattat.

När man sedan har tröttnat är det ju bara att äta upp dem. Björkriskransen eller

bo redet är närproducerat, ekologiskt och brännbart. Vilket kretsloppstänk.

Jag undrar om bruna ägg är godare än vita? Det är säkert inte bevisat men

mina ögon är helt övertygade om att det är så. De ger mig i alla fall en massa

positiva vibbar som andas småskalighet, sprättande hönor och härliga barndoms-

minnen från när man köpte ägg på landet av någon liten gumma med förkläde,

huckle och gummistövlar.

Tack Birgit för de fina och goda äggen.

  

Det är så vackert med gula vårrabatter, blommorna har en fantastisk lyskraft.

Krokusen kommer snart att avlösas av gula tulpaner, vitsipppor och blå

pärlhyacinter. Till sommaren går rabatten i creme och blått.

                                               

Vårlöken är en vacker och oväntad kantväxt till trädgårdslandet. Här har den

flyttat in helt på egen hand och när den har blommat färdigt har den den god

smaken att snabbt göra sorti. Sådana egenskaper älskas som bekant av många

trädgårdsägare. Den egentliga kantväxten är smultron. Mmmmm .... jag behöver

nästan inte säga mer. Ett perfekt stopp för små och stora fötter.

   

 

En liten mosshöna tar plats i trädgården inför påsken men det är allt bra synd

om henne att hon inte fått några ägg att ruva på.

Tussilago, vårens allra första solar har inte flyttat in i trädgården än och kanske

gör de sig bäst i dikesrenen. Om bruna ägg får mig att tänka på roliga barndoms-

minnen så är det lika dant med tussilagon. Vem minns inte hur härligt det var

att få komma hem med vårens allra första bukett och min barnsliga förtjusning

över vårens alla små under håller fortfarande i sig.

Ha nu en riktigt skön

och gul fortsättning på våren.

Flitiga Lisa.



Här vallar jag.

Halloj !
Max heter jag, Tazzehagens Max om vi skall vara lite mer formella.
Jag är en tre år gammal vallhund av raser border collie. Att valla får
är mitt kall, mitt yrke och min passion.

Husse blev lite mallig när han såg att jag fanns med på mattes blogg så jag
bestämde mig för att komma ut i offentligheten. Jag har nämligen inga som
helst problem med att synas och tycker om att vara i centrum. Om jag får säga
det själv så är jag glad, trevlig, intelligent och outtröttlig. Dessutom är jag
charmig och mycket social. Jag vill leka med alla men är absolut ingen kelgris
(dumt ord förresten) fast om jag får riktigt långtråkigt kan jag tycka om att bli
kliad i öronen.

Försök inte prata med mig nu. Ser ni inte att jag kollar in fåren.



Jag kom hit till gården som liten valp. Matte var väl egentligen inte så förtjust

över mina ankomst så därför var det lite pinsamt att jag började min karriär med

att äta upp just hennes allra bästa trädgårdsskor. Kort därefter åt jag upp lillhusses födelsedags tårta. Ja men va´då, den stod ju bara där, alldeles ensam på

köksbordet och ungarna hade ju redan ätit klart. Sedan dess har jag aldrig hoppat

upp på ett bord igen. Matte blev lite arg om man säger så.

Alla inrednings tokiga, har ni sett att ladugårdsdörren är chabychik.
 (hur stavar man det) Ett bra mode tycker matte som inte hinner måla.

Som de flesta vallhundar lever jag ett ganska fritt liv. Fast det är klart det finns ju

regler även om man är lite ögontjänare ibland. (men det tror jag inte att de har

märkt) Här ligger jag och vaktar så att tackorna inte kommer in på fel plats i

ladugården. Det är ett viktigt jobb ska ni veta. Matte hon bara pratar och pratar

med sina får men jag, jag vaktar. Jag kan ligga och titta på fåren hur länge som

helst men allra roligast är det förstås om jag får springa efter dem, helst fort.

Fast det går ju inte för sig.

Jag är lite rädd att ni ska få fel bild av mig när ni ser de här korten.
Jag är inte slö med matte kan inte ta bra kort med sin gamla kamera när
jag rör på mig.

Under stallperioden när fåren bor inne och bara går ut i rasthagen blir det mest

lite småjobb. Jag flyttar lite på fåren och håller dem borta när dom ska få ny mat.

När traktorn kommer med en ny ensilagebal tex. "jagar" jag bort dem så att de

inte blir överkörda. Jag är också väldigt bra på att fösa ihop dem när de ska

hanteras, ni vet vägas, klippas, fånga en sjuk tackan och allt sådant som man gör

med får.

Här ligger jag och drömmer om lite mer "action" och då är sommaren bäst. Om ni

bara visste hur mycket bete det går åt till 90 tackor och deras lamm. De behöver

nytt bete nästan jämt så det blir många roliga flyttningar mellan betena. Nu är jag

rädd att matte kommer att skriva något så pinsamt som att det går jätte bra även

utan mig bara man har en hink med kraftfoder. Hon säger till och med att man kan

flytta dem utan både mig och hinken om man planerar väl. Har ni hört något så

dumt. Det är tur att husse är på mins sida.

Busiga kramar från Max.

Matte hälsar.



Påsk - inte bara gult.

Jag älskar årstidsväxlingar och helger. Att naturen växlar under
året och att vi har en rad härliga högtider och helgdagar är en
enorm inspirations källa för mig i mitt arbete som florist.
Jag tjuvstartar mitt påskfirande redan nu med några bilder i en lite mer försiktig färgskala.

Ett litet vårarrangemang med en nästan sakral känsla.
Aningen vintrigt men med både ljus och värme.

Ingen som läser min blogg har väl kunnat undgå att märka att jag
 gärna jobbar med ull.
Som rede till äggen har jag använt en vanlig halmstomme som jag lindat med
 grå kardad ull från våra Gotlandsfår.
Ett ullsnöre och några tunna björkgrenar mjukar upp den tunga kransen
och ger liv och lite volym åt kompositionen.

Äggen är vanliga målade plastägg som jag köpt i en inredningsbutik.
Det går också bra att blåsa ur ägg och måla själv.
Mycket roligare så klart, men ganska pilligt, äggen är ju så sköra.



Enkel solitär eller en jätte äggkopp?
Smaklig måltid.



Snart blir påsken gul.

Vi ses

Flitiga Lisa