onsdag 28 september 2011

Vildsvin och vårlök.

Jag hade tänkt skriva om vildsvinen,

dessa mina värsta fiender som förstör allt från gamla vallar till nysådd spannmål.
Likt en osynlig gerillarörelse gör de sina nattliga räder allt närmre husen hemma i
byn. Deras senaste tilltyg är att de börjat böka på åkern bakom huset, endast tio
meter från tomtgränsen. Ni förstår hur läskigt det känns. Inte för att jag går
omkring och är rädd för bestarna utan för att jag avskyr när någon förstör för oss.

Men jag tror att jag skriver om något roligare, vårlök till exempel.

Som man sår får man skörda heter det ju. Vill man ha massor av härlig vårblomning
är det bara att öppna plånboken, trotsa vädret och greppa planteringsspaden.


Årets nyförvärv är narcissen ´Sailboat´, tvåfärgad pärlhyacint och ännu fler av
triumph tulpanen ´Ronaldo´. Det börjar bli lite fullt i ett par av rabatterna men
med hjälp av en liten skiss från i våras hoppas jag att de hamnar på någorlunda
rätt plats.
  


















Jag har en förkärlek för svarta tulpaner, eller nästan svarta ska man kanske säga,
för vid mer ingående studie har de alla en dragning åt någon färg. Rött eller lila
och allt däremellan. ´Queen of Night´är en gammal goding som återkommer snällt.
´Ronaldo´ är en ny bekantskap åt det rödare hållet som jag gärna vill ha fler av.



Narcisser kan man inte heller få för mycket av. Helst vill jag ha vita eller ljust,
ljust gula i mina rabatter.

Men nu får jag inte sitta här och drömma längre. Verkligheten kallar. Tillbaka till 
grisarna igen. I ett svagt ögonblick har jag sagt att om vildsvinen invaderar
trädgården ska jag ta jägarexamen och börja jaga. Nja... vi får väl se.



Ha det så gott.
Flitiga Lisa


lördag 24 september 2011

Sävsjös maxade höstrabatt.

Nu har jag hittat den - rabatten som kan lysa upp en hel höst. Gräs, vackra
bladformer och vintergrönt i all ära, men handen på hjärtat,visst är det väl
färg vi längtar efter allra mest såhär års.


Kanske finns den ultimata höstrabatten i Sävsjö där stadsträdgårdsmästare
Stefan Lagerkvist och hans personal bjuder på spännande planteringar. Min 
favorit ligger i parken mellan Kulturhuset och Ljunga Park. Rabatten är helt
omgärdad av vatten och bara det gör ju att det känns lite extra spännande när
man tar klivet över till den lilla ön.



Växtvalet är ganska ordinärt. Snälla, lättskötta växter som man inte behöver
fjäska särskilt mycket för. Kärleksört, rosenflockel, solbrud, och så förstås
mängder av rudbeckior av alla de slag. De bara finns där, lever och frodas och
verkar sköta sig praktiskt taget själva.


Gräsen får vi inte heller glömma bort. De ger det där lite vilda mustiga intrycket
som passar särskilt bra i höstrabatten. Riktigt snyggt blir det om man som här har
modet att sätta dem i rabattens framkant. De högsta växterna måste inte alltid
vara längst bak i rabatten.
.

Solbruden är lite murrig och speciell i färgen. Rent spontant skulle jag kanske
säga ett rostrött, gult och rosa inte alls passar ihop men på något lustigt vis
gör det ändå det. Solbruden och rudbeckiorna har dessutom nästan precis samma
blommform vilket egentligen inte heller borde vara snyggt.  Men snyggt är det
definitivt och jag tror att hemligheten är att blommorna växer i stora fält.
Inget duttande här inte. Här har man målat med stora penseldrag.

Mulet
Jag kan inte riktigt bestämma mig för när jag tycker att rabatten är som allra
vackrast, i fullt solsken eller när det är lite mer mulet.


Mulet

Eller kanske soligt?

Kanske att den gula färgen blir ännu vackrare en mulen dag. Gult har en alldeles
egen lyskraft och tycks inte behöva så mycket hjälp av solen. Eller vad tycker ni.
Jag kan tycka att det är ganska spännande att rabatten byter skepnad inte bara
över årstiderna utan också  ändrar karaktär beroende av vädret och tiden på
dygnet. Hur som helst måste jag ändå konstatera att gult är en underskattad färg.
Fram för mer gult i höstrabatterna.


Fram för en soligare höst.
Flitiga Lisa


onsdag 21 september 2011

Vi flyttar in .

Regn och rusk, soligt ibland med mest regn och rusk. Tillvaron känns lite mörk och murrig. Detta har fått mig att fatta det ack så svåra beslutet att så smått börja
flytta in trädgårdsmöblerna. Det är tid för höstmys, höstmys innomhus.

Höstmys i glasverandan. I bakgrunden hemmagjorda tovade tavlor.


Ett av borden åker in på glasverandan. Jag hade hoppats på att hela möblemanget
skulle få plats, med där var jag lite väl optimistisk. Jag hade tänkt mig mysiga
fikastunder som var sådär lagom ute fast ändå inne. Nu blev det bara bordet och
en stol och en massa mys med blommor och levande ljus.


Än är inte hösten sådär färgsprakande som den ska vara så jag går ut lite försiktigt
med mitt dekorerande. Jag fuskar med ett par konstgjorda pumpor och hittar lite
gröna kart från silverpäronträdet. Det får räcka. Några pelargonior och andra lite
känsliga växter får flytta in för nu är deras sommarlov definitivt slut.

Tofslilja(?) i blomm. När den blommat över vissnar hela
plantan och den åker ner i källaren för vinterförvaring.

Av silverpäronträdets små gröna frukter hade jag tänkt göra en krans att hänga på
väggen men jag ger snabbt upp. Päronen är för hårda och tråden för vek men det 
bli en liten ljusmanschett istället.

Härlig materialmaix, betong, ull, gröna päron och levande
ljus.

Alla ni som känner mig ler nog en smula när ni läser det där om levande ljus. Jag
tillhör nämligen den kategorin som köper massor med ljus och fina ljuslyktor
men som nästan aldrig tänder dem. Det blir liksom inte av och så är jag väl lite
rädd att glömma dem och orsaka en elsdvårda antar jag. Men jag gör mina väl
valda undantag. När huset fylls av folk  eller när kameran åker fram är det
mys till max som gäller.


Massor av höstmyshälsningar
från Högagärde.
Flitiga Lisa



lördag 17 september 2011

Extra nördigt om får.

Mönstring och riksbedömning.

För ungefär en vecka sedan skrev jag ett inlägg som handlade om mönstring  
av Gotlandslammen (bedömning av djurens kropp och päls) och här kommer en
liten fristående fortsättning.

 

Såhär ser det ut när man mönstrar lamm. En ganska behaglig arbetsställning när
lammet väl är uppe på mönstringsbordet får man väl lov att säga. Bra ljus är
viktigt och räcker det naturliga dagsljuset inte till får man hänga upp lysrör som
vi gjort här.

Har man extra snygga bagglamm vid mönstringen hemma på gården kan man åka
vidare med dem till en sk.riksbedömning som anordnas av de olika distrikten
inom Fåravelsförbundet. Här får man chansen att få sin fina bagge bedömd av en riksdomare. Principen för själva bedömningen är i stort sett den samma som för
gårdsmönstringen fast den är mycket mer noggrann. På det färdiga protokollet
kan man sedan utläsa exakt vilka kvalitetsavvikelser baggen har och bakom varje
siffra finns alltid en förklaring. Poängskalan är 1-6 och får man en 5:a i helhet har
man all anledning att vara nöjd, mer än nöjd.

Själva hade vi med oss två baggar till riksbedömningen. Det var allra första
gången för oss och det var förstås både nervöst och spännande. Framför allt
var det lärorikt. Hur det gick? Jo tack, jag är nöjd. Det gick ungefär som jag
förväntat mig. Den ena fick 3:a i helhet och den andra 4:a. Ingen av dem höll
den där riktigt höga kvalliten som krävs för att de skall bli uttagna till
baggauktionen som äger rum i Jönköping om några veckor. Men hur många
baggar av alla riksbedömda hamnar egentligen där? De flesta säljs nog hemma
på gården. Fyra dagar senare hade vi i alla fall sålt den bäste av dem, tack vare
att vi bemödade oss att ta med honom på riksbedömningen.



Bagglammen går och betar på åkrarna bakom huset. De är riktigt sociala och
pratsamma. Det bli många pratstunder med matte och än så länge har de inte
blivit sådär bråkiga och som de ofta blir. Baggar kan ju faktiskt bli lite ilskna
av sig så det gäller att ha ögon i nacken.


På hösten är jag extra nördig med fåren. Om ni visste vad jag studerar
härstamningsbevis, mönstringslistor och riksbedömningsprotokoll. Snart kommer
baggauktionskatalogen och då ska jag riktigt gotta mig i den och kanske att jag
till och med plockar fram förra årets......

I år måste vi köpa en  ny Gotlandsbagg, ja helst två. Ett spännande och viktigt
beslut, för baggen är ju som man bruka säga, halva besättningen (får flocken).
Just nu har jag till och med högre bevakning på annonserna Fåravelsförbundets
hemsida än jag har på bloggen och det vill inte säga lite det. Inte ens trädgården
åtnjuter så särskilt mycket av min omtanke. Allting har sin tid på något vis och nu
är det fåren som gäller.



Hälsningar
Flitiga Lisa

onsdag 14 september 2011

Award

Hej hopp! Jag har fått en award på min blogg av Anna på Lill-Hasta Trädgård.


En award sa familjen, vad är det? Ja sa jag, det är en liten utmärkelse som man
får av en annan bloggare som tycker att ens blogg är bra,typ. Lite som ett kedje-
brev fast man inte skickar riktiga saker till varandra, typ. Hur som helst värmer
det hjärtat så tack snälla Anna. Jag har aldrig fått någon award innan så jag ska
försöka klara av min uppgift. Det ingår bla. att man ska svara på fem frågor om
sig själv.


1. Varför började du blogga?
Jag började blogga på årets allra första dag. Jag kände att jag behövde en nystart
och en konstnärlig utmaning. Dessutom hade jag pratat om att jag ville börja
blogga så länge att jag helt enkelt var tvungen att gå från ord till handling.

2. Vilka bloggar följer du?
Jag började läsa vita lantliga inrednings bloggar för något år sedan. Allt eftersom
tiden gick hittade jag flera mysiga trädgårdsbloggar, typ Trädgårdsdrömmar och
Esters Trädgård. Sedan har jag hittat mycket, mycket mer men självhushåll,
bondeliv och får ligger mig varmt om hjärtat.

3. Favoritfärger.
Det ska man inte fråga en florist om. Jag älskar allt, nästan, utom senapsgult och
vissa bruna nyanser. Årstiden styr mycket av mina val. Om sommaren och våren
är det den något kalla men lagom starka rosa färgen som en helt nyutslagen Acua
ros har som är favoriten. Just nu älskar jag något smutsiga pastelliga lilarosa toner
bäst. Alla de gråa nyanserna som ett Gotlansfår kan ha lockar också samt dova
turkosgröna färger. En kort fråga men ett långt svar som kan bli ännu längre....


Rosen ´Cool Water´.
Jag tror ni förstår precis vad jag menar med favoritfärg.


4. Favoritfilm.
Feelgood filmer som "Love actually". Jag är svag för romantiska komedier med
förutsägbara lyckliga slut. Jag har ungefär samma smak som tonårsdottern men
gillar absolut inga skräckisar och absolut inget grovt onödigt våld.

5. Vilket land/länder drömmer du om att besöka och varför?
Får man välja en hel världsdel? I så fall väljer jag Afrika, det svarta Afrika.
Ända sedan jag var liten och det kom missionärer till kyrkan och berättade de
mest fantastiska berättelser och visade de mest underbara bilder har jag längtat
dit.

Skicka vidare till......
Awarden ska skickas vidare och nu blev det genast lite svårt. Hmm..... 
Jag har så svårt att välja, det finns ju så många bra. Jag tänker och skriver och
länkar och filar på fina motiveringar och tänker lite till....och kollar upp hur
många följare ni har.....Tiden går....

Nu vet jag. Såhär får det bli:
En award till alla er som jag länkar till på min blogg.
Hos er finns det tänkvärd och rolig läsning. Vackra bilder och härlig inspiration.
Tack för att ni finns där som i min inspirationskälla  och mitt bollplank.


Kram på er.
Flitiga Lisa.


lördag 10 september 2011

Mina solhatttar.

Om det inte var för alla dessa fantastiska solhattar Echinacea purpurea skulle
nog trädgården se lite småtrist ut nu. De har verkligen förmågan att lysa upp en
hel rabatt, ja nästan en hel trädgård. Vad vore hösten utan solhattar.

Har ni sett den söta lilla spindeln? Den är så väl kamouflerad att jag inte
upptäkte den förrän jag gick in och satte mig framför datorn.
Tänk så fiffig naturen är.

Blomningen börjar lite smått redan i juli och sedan fortsätter ögonfröjden långt
in på hösten. Jag skulle till och med kunna sträcka mig så långt som att säga att de
till och med är vackra när de blommat över. Har man tur frösår sig de kvarlämnade
fröställningarna till nästa år. Men det är inte alltid färgen blir "rätt". 


Jag gissar att den vita heter ´Baby Swan White´ . Jag har haft några olika vita
sorter men tyvärr är de lite kinkigare än de "röda" så detta är de enda jag har
kvar. Jag försöker hitta varma, soliga och väldränerade lägen för att de ska
känna sig lite extra välkomna.


´Razzmatazz´heter denna söting. Lite ovanlig som den är var den ganska dyr i
inköp då jag sprang på den i en plantskola för några år sedan. Det var ett rent impulsköp och eftersom jag inte visste hur härdig den var vågade jag bara köpa
en. Annars tillhör jag den sortens trädgårdsälskare som anser att man alltid
måste plantera flera av varje sort. Ett får är inget får men fem får är fem får
och en hel fårflock. Det samma gäller de allra flesta blommor. De gör sig bäst i
grupp och en solhatt gör ingen höst.












´Green Envy´heter denhär lite annorlunda solhatten. Inte för att jag skulle bli
grön av avund om den inte fanns hemma hos mig men lite kul är den allt. Tyvärr
har jag inte lyckats hitta rätt kompisar till den den än. Än så länge står den i
rabatten framför huset och känner sig lite vilsen. Det är inte bara vi människor
som behöver komma i rätt miljö för att trivas, blomma upp och komma till vår
rätt.


Pålitliga , stadiga och robusta ´Magnus´eller ´Magnus Exklusiv´som den numera
heter växer i den långa grusgångsrabatten framför huset. Just denhär bilden är
från juli månad.



Men nu är det nu och just nu äger Magnus. Han äger hela rabatten tillsammans
med flox och rosenflockel. Härliga höst, tänka att inget någonsin blir tråkigt i en
trädgård. Rufsiga strandirisruggar ger en lite vild holländsk känsla åt rabatten.
Vanlig en, formklippt tuja och stora fält av bergenia flirtar med min lite striktare
sida. Vem har sagt att man inte kan få allt....


Ha det gott och njut av hösten.
Kramar Flitiga Lisa.





onsdag 7 september 2011

Lamm mönstring.

Sensommar och höst är en intensiv period i fårbondens liv. Vi  summera året
för våra Gotlandsfår och börjar så smått förbereda för nästa. I augusti när
lammen är ca 110 dagar gamla är det dags för mönstring. Vid möstringen vägs
lammet och vi tittar närmare på pälsen och kroppen och poängbedömer den.
Syftet med allt detta är att jämföra lammen med varandra för att kunna välja
ut de bästa till liv. Anser man sig vara kunnig kan man mönstra sina lamm själv
men jag föredrar att anlita en rekommenderad mönstrare.


Jag dristar mig till att försöka förklara lite kort hur själva pälsmönstringen går
till där man gör sju olika bedömningar.

Färgnyans
Gotlandsfåren är grå men färgen varierar från nästan vitt till nästan svart.
Ljusgrå( LG) ,grå (G) och mörkgrå (MG) är de önskvärda bedömningarna.

Färgpoäng.
Bedöms efter en 6-gradig skala där 1 är sämst och 6 är bäst. Färgen skall vara
ren och jämt grå över hela kroppen.

Lockstorlek.
Lockens storlek bedöms. Liten lock (LL), el lock (ML) och stor lock (SL).
Liten lock är inte önskvärt men locken får inte heller bli så stor att den bara
blir vågig.

Lockpoäng.
Bedömning 1 till 6. Locken ska ha rätt form och ha samma storlek jämt
utbredd.

Pälshårpoäng.
Bedömning 1 till 6. Pälshåret skall vara glansigt, silkigt och lagom tunt. Just
denhär bedömningen är den allra svårast men kanske viktigast. Är inte pälshåret
bra ser skinnet ganska trist ut även om färgen och locken är helt OK.

Täckning.
Här bedömer man hur tätt håret sitter. 3 är ganska glest, 4 är medel och 5 är
lite tätare. De flesta djur hamnar på 4 eller 5 poäng och högre än så är inte
önskvärt om det ens förekommer. 

Helhet päls
Är en samlad bedömning över hur bra pälsen är där eventuella stora fel slår hårt. 
Det kan betyda  att 5, 3, 4 och 4  blir 3 istället för 4. Det är avancerad matematik
men syftar till att man ska avla på så bra djur som möjligt, inga alvarliga fel ska
kunna slinka igenom.


Alla dessa fantastiska siffror räknas sedan samman så att man får ut relativa
pälspoäng på sina djur för att kunna jämföra dem inom besättningen. 100 är
medel och allt under 100 är under medel och allt över är över medel. Även vikten
räknas om till relativ vikt med 100 som medelvärde. Just vikten kan bli väldigt
orättvis och missvisande när man jämför lammen med varandra. Man måste ta
hänsyn till att lammen är olika gamla vid mönstringen, antalet syskon i kullen
varierar, bagglamm växer fortare än tacklamm och yngre tackor producerar
mindre mjölk än de övriga osv.

Allt detta fixar mitt dataprogram Elit Lamm åt mig. Jag behöver "bara" mata in
alla siffror i datorn och trycka på knappen och vips blir alla djur jämförbara med
varandra. Det stora enfödda bagglammet får med ens kanske samma relativvikt
som  ett litet tvillingfött tacklamm efter en ungtacka trots att det i verkligheten
kanske skiljer många kilo.

Ja, det var lite om själva mönstringen hemma på gården. Jag återkommer snart
med lite annat från fårens värld. Nästa gång tänker jag berätta lite om riksbedömning, mönstringskurs  och så småningom även lite om baggauktionen.


Vi ses!
Flitiga Lisa